 |
 |
Stress inte huvudproblemet
|
Under normal sömn sjunker man ner i djupsömn tre gånger per natt. Det sker under sömnens första fyra timmar. 10-15 procent av sömnen är normalt djupsömn. En utbränd person får kanske bara hälften av den djupsömn som han eller hon behöver.
Man tror att det är under djupsömnen som det mesta av centrala nervsystemets återhämtning sker. Störd sömn leder också till försvagat immunförsvar och rubbad ämnesomsättning. Insöndringen av könshormon, till exempel testosteron, fungerar inte som den ska och halterna av stresshormon, som kortisol och adrenalin, minskar inte tillräckligt mycket.
Men det är inte stressen och arbetsbelastningen i sig som är det främsta skälet till att människor sover dåligt. Det stora problemet är "persistent thoughts", alltså att folk inte kan koppla bort problemen innan de ska sova. Tankarna fortsätter att mala i huvudet ända tills man somnar, och då blir sömnen sämre. På samma sätt ligger kroppen kvar på en hög ämnesomsättning under sömnen. Det är som en bil som ständigt körs på högt motorvarv, förklarar Torbjörn Åkerstedt.
|
 |
 |
Djupsömnen förstörd
|
Om en frisk människa får för lite djupsömn en natt så tar hon igen den genom att sova en större andel djupsömn natten därpå. Men när någon blivit utbränd är problemet permanent och det går inte att sova ikapp. Djupsömnen blir alltför kort varenda natt.
Många av de utbrända som är långtidssjukskrivna sover lika länge som friska personer. Men de får ändå inte tillräckligt mycket djupsömn. Det viktiga är att man inte tar med sig stressen hem. Om man lyckas koppla av på kvällen så bidrar det hårda arbetet i stället till att man sover gott. En klok chef och ett fungerande socialt nätverk är viktiga faktorer för att man ska klara av att koppla bort jobbproblemen på fritiden.
|
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
|
 |
 |
|
 |
 |
 |
|