 |
|
 |
|
|
|
Sida 1 av 3
|
|
|
|
[2002-11-14] I hälsobokslutet syns det produktionsbortfall som uppkommer då en medarbetare
är sjukskriven. På intensivvårds-avdelningen vid Östersunds sjukhus bokför man både arbetsmiljöutbildning och ergonomiska arbetsstolar som investeringar, inte som utgifter.
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
Claes Malmquist, chefsekonom i Jämtlands läns landsting. Har
tidigare på statens uppdrag utrett den verkliga kostnaden vid sjukskrivningar på grund av stress. |
|
|
|
|
De långa sjukskrivningarna och den ökande förtidspensioneringen gör att allt fler politiker ropar efter krav på hälsobokslut. Över hela Sverige provas just nu olika modeller av hälsobokslut. Regeringen har anslagit statliga projektpengar för att få fram olika förslag till våren 2003.
Handlar det om att sätta en prislapp i pannan på varje medarbetare? Om hur mycket en person är värd som arbetskraft? Ja, delvis.
– Men det är i alla fall bättre än att samma person enbart ses som en kostnad, tycker Claes Malmquist.
Han är chefsekonom i Jämtlands läns landsting där man sedan ett år tillbaka provar en modell för hälsobokslut på intensivvårdsavdelningen vid Östersunds sjukhus.
– Den anställde är en tillgång och utgör en investering som måste underhållas. Hälsobokslutet ska få arbetsgivare att tänka i dessa nya banor, säger Claes Malmquist.
Han arbetar med personalekonomisk redovisning och hälsobokslut och har bland annat utrett stressens samhällsekonomiska kostnad på regeringens uppdrag.
– Vi måste ändra den ekonomiska redovisningen så att personal och arbetsmiljö syns tydligare! De ekonomiska systemen är konservativa, men de måste gå att förändra, säger Claes Malmquist.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
